vi håller tummarna

Just nu mår jag jättebra men jag funderar på hur länge det kommer hålla i sig. Jag har en känsla av att allting snart kommer att brista och att jag kommer bryta ihop totalt. För att förhindra detta så försöker jag gå runt och tänka att jag ska ta en sak i taget, jag funderar inte på vad jag ska göra nästa dag och jag försöker tänka bort alla måsten. Med andra ord så tänker jag att jag skulle kunna eller vill göra saker och ting i stället för att tänka, jag måste göra det här.

Det funkar jättebra det är bara ett litet problem, nämligen skolan. I skolan finns det enbart en massa måsten, man måste komma i tid, man måste räkna ett visst antal tal på mattelektionen och man måste se glad ut och vara trevlig. Detta förstör det lilla, simpla system som jag har i mitt huvud för att inte kollapsa.