måndag 10 september 2007

Fest och jobbigt dagen efter

I lördags hade jag roligare än vad jag har haft på riktigt länge, jag mådde som en prins och jag var lycklig. Mina närmaste vänner hade ordnat en fest för mig och min bästa vän eftersom vi hade fyllt år under veckan och den var helt underbar. Temat var galakväll och alla hade på sig klänning och kostym. Ja, alltså alla hade inte på sig både och utan antingen så hade de klänning eller kostym. Hur som helst, det var en underbar kväll, vi lyssnade på klassisk musik, jazz och 90-tals hits och mina vänner var samlade på samma ställe för min och Lollos skull. Jag hade som sagt e nunderbar kväll




Tyvärr så hade inte alla lika kul. Jag förstod under festen att allt inte var som det skulle med dig även om jag inte insåg det på riktigt förräns du sa att du skulle gå hem och då var jag för full. Det var egentligen först dagen efter som jag insåg att du gick hem väldigt tidigt, jag fick så otroligt dåligt samvete över det. Eftersom jag märker när du inte mår bra så känner jag att det är min uppgift att ta hand om dig, stanna hos dig, prata med dig och se till att lösa problemen åt dig, och fram till i lördags har jag alltid gjort det. Som den där natten i våras efter Karls glamrock-fest. Den gången lämnade jag kompisarna och cyklade från operan till stadsparken mitt i natten för att du ringde och sa att du skulle gå hem. Då som nu kände jag på mig att du inte mådde bra så jag cyklade som en galning och kom fram till parken, där satt du, du grät och vi pratade till slut följde du med mig tillbaka till de andra. Jag tror att det jag vill ha sagt är att jag bryr mig om dig, jag vill alltid finnas där för dig och i lördags så gjorde jag inte det.
Förlåt

Inga kommentarer: